- Hon låg på gatan medan rymdskeppen sände meddelanden genom atmosfären

Allt gör så ont. Mitt hjärta orkar inte ta mer psykisk påfrestning längre. Så mycket krav från omvärlden. 
Gömmer mig under täcket med en serie igång på datorn som jag redan sett ett antal gånger. Jobbar, kommer hem, somnar framför en serie, vaknar, äter, somnar. Vaknar, jobbar, kommer hem... Samma visa, dag ut och dag in. Och hela tiden kastas kraven på mig. Folk tjatar, men menar väl. Låt mig vara! Låt mig få göra saker i min egen takt. För jag ag orkar inte med andras förhoppningar, jag är helt slut i själen. Mår dåligt dagarna i ända. Mitt hjärta gråter så gott som hela tiden. Det går inte att stänga av när man mår dåligt, stänga av den yttre världens krav. Så snälla låt mig bara vara om ni inte har något uppiggande att komma med.
Det kanske blir bättre. Så säger ju alla. Dock så tvivlar jag på det. Snarare att jag kanske lär mig leva med det.